Labecula

Är löjligt löjligt löjligt pepp på Mogwai i april! (Sedan får vi hoppas att jag överlever tills dess eftersom jag uppenbarligen är alldeles för dum i huvudet för att äga något som helst existensberättigande, men det är ju en annan historia.)

Allt är relativt - man kan "göra någonting", och så kan man börja döda horor.
- Tillypoo AKA Volbymort

Mogwai - I Know You Are But What Am I?

När nyår närmar sig är det nästintill oundvikligt att i sitt stille sinne reflektera en smula över året som gått. Och vilket år det har varit!

Om jag kollar bakåt i bloggen (vilket jag gör, i och med att jag annars inte kommer ihåg vad fan jag gjort hela året, senil som jag är) ser jag att jag inledde året med en önskan om att detta skulle bli ett bra år. Tycker att jag kan sätta ett fetstort kryss i JA-rutan på den frågan.

Januari: Jag lyssnade jag på Emil Jensen, kämpade mot dåligtankar och spelade sista föreställningen med ES3-teatrarna.

Februari: Såg Markus Krunegård på Aveny, konstaterade att låga förväntningar är skiten och piercade mig.

Mars: Jag började komma över min tveksamhet gentemot Kent, såg inte direkt Min Granne Totoro och skördade frukten av mitt, Karin och Jessicas PA (i form av välgörenhetskonserten för Amnesty).

April: Jag lyssnade på Sigur Rós utan obehag, Pipeline var "Sämsta lokalen NÅNSIN" (snarare märkligaste ögonbrynen någonsin säger jag...), och ordet "patronymikon" var fascinerande. "Får alla välja?" spelades också (och nej, alla får visst inte det).

(Piratpicknicken ligge rju mittemellan april och maj, så den får sin egen parentes, hihi. Good times!)

Maj: Jag fyllde år! 19, vilken milstolpe alltså... längtade till sommaren, Urkult. Började jobba som nästan-fast-inte-riktigt-telefonförsäljare och arrangerade en Öppen Scen-kväll med UngArr. Funderade på dreads. Gjorde en sen anmälan till Genusvetenskap: Makt och Kön A.

Juni: Tog studenteeeeen! Och sommarjobbade.

Juli: Var på piratgille, hälsade på Märtha i Malmö, besökte Trästocks med William, fixade klart med boendet i Umeå och genomförde dreadsplaner.

(Ungkult/Urkult landar mellan juli och augusti och får därmed också en egen parentes. Tredje gången, även den bästa. Hittils.)

Augusti: Hejdå Sundsvall! Hej Umeå!

September: En torsdag bjöd på en utekväll som in hindsight är HILAAARIOUS. Vegetarisk palt med kollektivkamraterna. Den första visiten på Fysikgränd. En grillkväll med oväntat slut. Wild Child och Pigwink var fantastiska.

Oktober: Återsåg Sundsvall. Var inte speciellt länge på en hattfest. Hade en Jävla Tisdag.

November: Var på jobbfest. Karin ramlade inte. (Hon dooooog.) Kände att snön var okej. Fick en välbehövlig confidence boost. Såg Familjen på Corona. Såg Stone Sour i Stockholm.

December: Hade en episk helg v. 48. Tänjde på mina egna gränser och kände mig fri och äcklig. Nu är jag hemma i Sundsvall och firar jul och nyår. Is niiiice.

Familjen - Det Var Jag (Savage Skulls & Marcus Price Remix)

Idag har varit en märklig dag. För det första har jag inget konkret minne av att jag somnade eller vaknade inatt, men jag måste helt uppenbarligen ha sovit vid något tillfälle eftersom klockan helt plötsligt blev nio på morgonen. Dygnsrytmsförvirringen blev inte heller bättre av att jag tog en två timmar lång tupplur nu under kvällen, vilket gjorde att allt jag hade gjort dittills idag kändes som om det var igår.

Nu gick pappa och lade sig, och när han sa god natt pekade han mot klockan för att påvisa att han tycker att det nog är dags för mig att gå och lägga mig snart. Sådana här grejer får mig att fnissa inombords. Jag tror visserligen att min far och mor någonstans i sitt sinne har förstått att jag är 19 år och därmed fullt förmögen att själv veta när jag borde gå och lägga mig, och att jag fullt medvetet gör valet att strunta i detta oavsett om de förmanar mig eller inte. Det handlar väl mest om vanans makt antar jag, och så länge det bara rör sig om sådana här småsaker och inte övergår i faktiska försök att kontrollera vad jag gör är det mer gulligt än irriterande.

Årets klappskörd var fin må jag då säga. Här kommer några av höjdpunkterna:

♦ En mp3-spelare från mor och far. Ingen större överraskning. Eller rättare sagt, ingen överraskning överhuvudtaget eftersom pappa presenterade förslag som sedan fick ta ställning till, så basically har jag valt ut presenten till mig själv. Men när det kommer till sådana här prylar föredrar jag definitivt det tillvägagångssättet framför att mina föräldrar ska försöka gissa sig till vad det är för något jag vill ha.
♦ En färgglad halsduk som sitter ihop i ett stycke (pappa kallade den skämtsamt för "ett pannband för elefanter"). Har själv spanat på och suktat efter den, så det var verkligen en julklapp som passade bra. Tack för den kusiner!
♦ En stor tekopp. Jag tycks aldrig kunna få nog av tekoppar, och denna var ett ytterst fint exemplar. Återigen cred till kusinerna.
♦ En teknikhandbok från far. Antyder han måhända något så radikalt som att jag borde lära mig själv istället för att helt enkelt fråga honom så fort jag stöter på teknikproblem?
♦ Utrensning av Sofi Oksanen. Har velat läsa något av henne länge, så den kom väl till pass.



Och på bästa modebloggs-manér ackompanjeras detta inlägg naturligtvis av en bild av mig själv iklädd tidigare nämnda halsduk.

Annan bra grej med att vara hemma: Jag kan koppla in datorn till mina stereohögtalare och få LJUD. Fantastiska ljud. Nog för att större kanske inte alltiid kan likställas med bättre, men i kampen mellan mina små datorhögtalare och stora stereohögtalare är det inte speciellt svårt att räkna ut vem som vinner.

Annan bra grej rent allmänt: Jag kommer förhoppningsvis ha ett jobb även till våren. Fick ett mail där det stod att om de fick förlängt uppdrag skulle jag bli återanställd, och som det ser ut så kommer de förmodligen få det. Tänker inte ta ut segern i förskott, men det vore skönt eftersom jobb = pengar + arbetslivserfarenhet = möjlighet att göra fler roliga saker samt få fler jobb. Även om det inte skulle bli något av med jobbet så kan jag nog räkna med att få en bra referens i fortsatt jobbsökande.

Sleigh Bells - Rill Rill

Bandnamnet låter rättså juligt, så är dock inte fallet med musiken. Men jag gillar't, på något märkligt sätt. Det känns som att Sleigh Bells berör ungefär samma (mörka, bortträngda) del av mitt sinne som 3OH!3.

Anyway så är jag tillbaka i Sundsvall nu. Det känns faktiskt rätt skönt, Umeå är inte jätteroligt just nu i och med att alla människor åker hem över jul. Fast den främsta behållningen är fri tillgång till mat utan någon som helst ansträngning, jag uppskattade aldrig riktigt fantastiskheten i detta innan jag flyttade hemifrån men nu njuter jag till fullo.

Har helt sjukt mycket julstämning. (Musiken är helt orelaterad till denna, men förbannat bra.)

Sigur Rós - Hljómalind

När flatmates flyttar kan det hända att man får saker. Typ krukväxter och öl. Det gillas.
Dock gillas det egentligen inte att personen flyttar. Men men, the show must go on!

Något som däremot gillas oerhört är att jag är klar med min hemtenta. Fast egentligen har jag varit klar med den i ungefär en timme nu. Hade jag inte varit det hade det känts lite jobbigt med tanke på att den ska lämnas in senast vid lektionen idag som börjar 13.15, hehe...

- Har fått tillgång till mitt schema för våren, vilket betyder att jag har möjlighet att börja planera diverse resor och kuliga grejer.
- Emil Jensen spelar i Umeå 30/3. Vet inte ens om jag ska gå än, men det gjorde mig glad att se.

Orden rymmer från mig. Meningarna smiter, blir ogreppbara.

Helgen har varit en bra sådan (ovanligt, eller hur?). Fick finbesök från hemstaden, Emma förärade Umeå sin närvaro. Fredagen bjöd på långkalsong/födelsedags/julaftons/nyårs-fest. Ska man fira ska man göra det ordentligt! Det kändes sjukt surrealistiskt att räkna ned till tolvslaget och krama varandra gott nytt år en gång i timmen, men på ett övervägande angenämt sätt. När det riktiga nyåret kommer är jag både välrepeterad och något blasé. Been there, done that, got the t-shirt och så vidare... Långkalsonger är för övrigt ett underskattat festplagg. Surrealistiskt var nog ledordet för mycket under kvällen. En stol tog en flygtur, det var inte mamma som kysste tomten och dammsugare besökte ovanliga platser. Bland annat.

Lördag. Te. Cannibal the Musical. Pastasås. Te och kladdkaka. Te. Origo. Öl som seriöst smakade honung. Ett sjukt random möte med en sjukt random person. Promenad hem genom vinterlandet. Mer te och kladdkaka.

Innan det var dags för Emma att hoppa på bussen fikade vi på Schmäck. Det spelade ett band där (något instrumentalt rockjazzigt typ, helt okej) vilket fick mig att sakna onsdagscaféerna på Pipeline mer än jag redan gjorde innan. På kvällen advenstfikades det och sedan tog jag bussen in till stan för luciavaka med genusarna. De visade Easy A, The Town och Love And Other Drugs. Inget revolutionerande, men helt okejerliga filmer. Jag lyckades (med lite hjälp av energidrycken man fick) hålla mig vaken hela natten, var inte ens trött när det var dags att gå därifrån. På bussen mot Tomtebo med Radiohead i snäckorna blev jag dock lite sömnig.

Ikväll har jag inte påbörjat min tenta. Känner dock ingen större panik än så länge, det känns som en rätt lätt uppgift. Jag har dock haft en mycket trevlig middag med mina flatmates (minus Evelina som åkte hem igår). Kakkollektivet gör skäl för sitt namn, inte nog med att vi själva bakar, våra grannar ger oss dessutom kakor och tårta som tack för lån av diverse köksattiraljer. Inte mig emot! Dock måste jag varna för att ett alltför högt sockerintag kan leda till vandalisering av intet ont anande The Hives-affischer...

Mahjong blir så mycket mer dramatiskt med soundtracket till TRON: Legacy i bakgrunden.

As of today är jag antagen till kursen Genusvetenskap: Makt och Kön B. Inte speciellt förvånande egentligen, med tanke på att en måste ha gått A-kursen för att kunna gå B så är det inte som att konkurrensen är hejvild. Som det ser ut enligt studeras hemsida är det totalt 18 personer som har sökt, varav de flesta (skulle jag tippa) är nuvarande kurskamrater. Troligen kommer inte alla dessa att gå kursen, men det är kul att vi ser ut att bli ett par stycken i alla fall.

Nu vill jag få reda på hur mitt schema för våren kommer se ut (så att jag kan planera Linniepoo Tour of Europe 2011) men det är inte uppe än. Det står att det kommer att komma upp senast 17 december (vilket är om hela åtta dagar, jesus så länge) men i och med valet av ordet senast hoppas jag att det kan vara uppe tidigare. Något annat som jag gärna vill få reda på är om jag kommer att ha ett jobb till våren. Egentligen är det lite dubbelt det där, på ett sätt vore det jävligt skönt att ha mer fritid men samtidigt så är jobb = pengar = mer att ha roligt för senare. Typ på min europaturné som hittils sträcker sig till Malmö (praktiskt taget Danmark!), Paris och eventuellt Berlin.

Intressant artikel om parallellerna mellan Bjästa-fallet och våldtäktsanklagelserna gentemot Julian Assange.

Jag tänker inte spekulera i huruvida Assange är skyldig eller inte. Det är möjligt att det hela är en konspiration för att sätta dit honom och därmed indirekt komma åt Wikileaks, men å andra sidan är det inte (som vissa tycks vilja framställa det) omöjligt för en till synes "god" person att begå hemska handlingar. Jag tänker på Bjästa, Kapten Klänning, Michael Jackson...

Jag säger inte att Assange är skyldig, men jag tycker att det är viktigt att tänka en extra gång innan en bestämmer sig för att peka ut kvinnorna som anmält honom som lögnare. Dessutom vill jag poängtera att Wikileaks och Julian Assange inte är synonyma med varandra. Huruvida personen som står bakom Wikileaks är en våldtäktsman eller inte har gör inte informationen som de gräver upp mindre intressant eller viktig, precis som att Micheal Jacksons musik inte skulle vara mindre bra beroende på om han förgrep sig på barn eller inte. Naturligtvis gäller även det motsatta, att Assange inte på något sätt är mindre trolig att begå brott på grund av att han bidrar till att föra upp andra personers smutsiga byk i det offentliga.

Min definition av kärlek sträcker sig inte bara över det som innefattas i en romantisk relation, utan är betydligt vidare än så. Kärlek till familj, vänner, sig själv och naturligtvis den kärlek som i ibland existerar inom ett förhållande. Jag skulle inte heller vilja påstå att det rör sig om olika sorters kärlek, för egentligen så bottnar allt i samma grundläggande känsla som helt enkelt och tar sig helt enkelt bara olika uttryck i olika relationsformer.

Egentligen handlar nog allt på ett eller annat sätt om kärlek till livet.

Tänjer på mina egna gränser. Känner mig fri och äcklig.

Gillar det.

Någon slags makt. Om inte annat kanske en fältstudie.

Av någon anledning har klockan nio på morgonen blivit olidligt tidigt. Dagarna då kvart i nio var normal tid att att ha en lektion är som bortblåsta, nu gnäller och ynkas jag när jag börjar en halvtimme senare. Men det är väl så, allt är relativit och beror på vilket perspektiv en ser saken ur. Betydelser skiftar över tid och rum. Om kvart i nio ses som det normala så är det inte tidigt utan bara som vanligt, men i och med att kvart över nio har blivit ett undantag (från att börja mer humana tider såsom kvart över tio, kvart över ett) ses det som en avvikelse åt det tidiga hållet.

Ifrågasättande av normalitetsbegreppet är inte kanske inte lika intressant när det kommer till schemaläggning som när det gäller sexualitet och kön, men det är spännande att det går att använda sig av precis samma resonemang.

Är från och med idag ägare till dessa tre (fantastiskt snygga!) affischer:

Med facit i hand kan jag konstatera att helgen v 48 blev av det lyckade slaget.

Jobbfesten var trevlig, vi blev väl en 25 pers ungefär, så det var långt ifrån alla som kom vilket märktes på hur jävla många pizzor som blev över. Vi lekte lekar och talades vid och tydligen uppskattas min massage av småberusade människor. (Alltid lika trevligt att höra folk stöna mitt namn likzzzom ehe.) Efter jobbfesten hamnade jag (som alltid) i Karins hus med te. Gick och la mig vid 05.30, klev därefter upp vid 10.00 (DÖDEN) för att gå på julmarknad på Gammlia.

Det en kan säga om julmarknaden är att det var sjukt mycket större än vad jag förväntade mig. Jag gick hela tiden och täntke att "Jamen, nu har vi väl sett allt snart..." men hela tiden kom det nya marknadsstånd som från ingenstans. Märkligt. Anyway så köpte jag ett par örhängen och brända mandlar med pistagesmak (som jag kom på nu att jag inte har ätit upp än, sweet!).

Lördag kväll bjöd på förfest med några kursare. Det var tänkt att vi skulle dra till Läkarvillan men så blev inte fallet eftersom det tydligen var stängt. Istället drog vi till NH, vilket var helt okej men inte riktigt mer än så. I och med att det var gratis inträde så fick vi för oss att dra till E-puben runt halv ett, så vi hämtade våra jackor och gick ut. Vakten frågade om vi skulle ha en stämpel för att slippa köa om vi skulle in igen, men i och med att vi inte hade några planer på att komma tillbaka så tog vi inte en. Dumt nog, eftersom E-puben visade sig vara stängd den också. Vi var tvungna att köa för att komma in på NH igen, men det tog bara tio minuter ungefär så det var inte alltför hemskt.

Någon gång strax innan stängningsdags stötte jag på en bekant, vi kände igen varandra men hade typ knappt pratat innan dess. I vilket fall blev jag medbjuden på efterfest, men på grund av diverse velande människor så tog det mer än en halvtimme från att NH stängde till att vi faktiskt promenerade iväg mot efterfesten, som inte var så mycket en efterfest som att vi bara satt och pratade. Klockan var väl runt tre när vi kom dit, vid fem konstaterades det att ingen skulle orka ta sig hem och att det var helt okej att vi slaggade där, och vid halv sju gick vi och lade oss. Dock så låg vi och pratade i typ mer än en timme efter det, så gissningsvis var klockan runt åtta när jag somnade. Sjukt random slut på kvällen, men väldigt trevligt må jag säga.

Vaknade väl runt halv ett på söndagen, gjorde inte mycket resten av dagen förutom att titta på Mad Men och Sex and the City. Chilleluring, så att säga. Sedan bar det av till Mariehem för tyskt adventsfika. Vi konstaterade att tyskar har märkliga kakvanor, som t.ex. att de har recept där man ska förvara kakan i en låda med äpplen i två veckor innan man äter den. Dessutom verkar de gilla att ha russin i saker vilket inte är mig emot, jag gillar russin, men jag tänker bara på hur många människor jag vet som brukar pilla ur russinen ur sina lussebullar och börjar undra om det finns tyskar som inte gillar russin och hur de gör i så fall. Andra saker som var märkliga var öron och näsor.

Det var det. Helgen v. 48 är slut för i år.

Vem går över ett torg en lördag kväll?
Vem går hem med den rätte och vem får en smäll?
Vem är det som är lycklig och vem luktar bränt?
Vem är dålig på riktigt och vem är ett skämt?

Mycket riktigt är det dags för helgen v. 48. Vi inleder starkt med personalfest i Mariehem ikväll (hur kommer det sig att jag ALLTID hamnar där? Jesus liksom), imorgon blir det förfest med tema "uppklädd" och därefter utgång med kursare, och på söndag firas det advent på tyskt sätt.

Det är allt jag vet, vad som händer i luckorna däremellan får vi se. Återkommer med rapport!

Varför svarar man i telefonen om man ändå inte har sin hörapparat på sig och därmed är oförmögen att höra vad den som ringer säger?

Jag får folk att lyssna på Sigur Rós.
(Det känns som att min närvaro i världen har åstadkommit någonting.)

...







Har för övrigt upptäckt Annie Leibovitz.
(Och ja, den sista bilden är Miley Cyrus.)

Jag insåg just att jag visualiserar Sundsvall såsom det såg ut senast jag var där, alltså i oktober. Ljusare och utan snö. Kanske inte riktigt sanningen.

Har gjort upp planer med mina fina kursare att gå på luciavaka, det ska bli spännande. I framtiden ligger även annan filmtittning som det ses fram emot, men det är en annan historia.

Imorgon har jag ingen föreläsning, och jag har redan läst texterna till workshopen/seminariet på fredag, så det blir till att chilla järnet. På kvällen jobbar jag, mitt sista pass på ett litet tag eftersom jag inte fick något v. 49. Lite synd på sätt och vis i och med att det innebär mindre monies för mig, men samtidigt skönt för att jag får mer tid, något som jag inte direkt har ett överflöd av i vanliga fall med heltidsstudier och jobb.

Jag tror att jag ska baka scones till frukost imorgon, gotta till det riktigt minsann.