Les quatre cents coups

Vad hände med motivationen?
Nej JUST DET, den fanns nog aldrig där.

Lyssnar på sweet reggae music, is nice. Har just kollat på Truffauts De 400 Slagen, alltså betat av ännu en av de där filmerna som är sådär lite colla att faktiskt ha sett. Känner mig dock inte speciellt cool överhuvudtaget men det är lugnt, jag är van. Vore lite läskigt om jag gick och blev häftig helt plötsligt, jag skulle nog inte känna igen mig själv.

Jag har ett sjukt sug efter naturgodis just nu. Funderar ärligt talat på att gå till City Gross och köpa, me det känns lite tjock att köpa godis på en måndag. Köper man det senare i veckan kan man ju i alla fall intala sig själv att man ska äta upp det i helgen och inte på en gång. Fast i helgen ska jag till Uppsala och hälsa på Emma, det ska bli fett nice!

Helgen v. 48

I've got my moments when I'm less sober...

Fredagskvällen hos Emma var mycket trevlig, lördagen likaså. Och idag har jag varit  e f f e k t i v  och skrivit en pjäsanalys av Den nakne mannen och mannen i frack. Överlag en skitbra helg alltså.

Sen har jag haft en uppenbarelse av något slag. Utan att säga för mycket kan man väl säga att jag är i en situation där vad jag än väljer att göra troligtvis kommer att sluta med att det på ett eller annat sätt går åt helvete. Men, SO WHAT? Egentligen, när man tänker efter så slutar precis allt i elände för eller senare, så varför oroa sig? Det enda väsentliga är egentligen huruvida det får mig att må bra just nu, och det gör det. Förnuftigt skulle jag väl inte påstå att det är, men jag ångrar hellre något jag har gjort än något jag inte har gjort.

Well well, time will tell. Och det är ju ingen idé att ta ut varken sorger eller glädje i förskott.

Idioteque

Trött tjej säger hej, nu ska hon försöka skriva en pjäsanalys också.


FU Facebook

Varför hatar facebook mig? Det är ju så att jag vill gråta...

In other news har jag varit hos optikern idag, det visar sig att jag mycket riktigt behöver byta styrka. Visserligen bara ett "steg" eller vad man ska kalla det, men ändå.

Men kan inte den här skiten fungera snart så att jag får gå och lägga mig!!!

Dagens gnäll

Jag önskar att min mage bara kunde LÄGGA AV och tala om vad som är problemet istället för att gå omkring och sura som en jävla femåring. Nu när jag ändå klagar kan jag passa på att berätta att det antagligen inte gick speciellt bra på matteprovet idag och att det är helt mitt eget fel. Jag hade säkert kunnat lösa de två sista uppgifterna om jag hade gjort uppgifterna i boken mer nogrannt för det fanns exakt sådana exempel där, men nejdå. Nu skrev jag ingenting istället. Det är irriterande när saker går dåligt och man vet att man inte har någon annan än sig själv att skylla på.

Onsdag

Holy fucking shit. Fantastisk dag. Jag är trött. Maty kollar på bilder på Tom Felton.

Glögg

Hemkommen från teaterdagarna i Hallunda. Kort sagt var det kick-ass, vi fick åka med privat buss ner, och på bussen bjöds vi på baguetter med tomat, mozzarella och pesto. Som om detta inte var nog fanns det dessutom frukt, kakor och godis för den som ville. Väl framme bodde vi på ett hotell (inget vandrarhem här inte, sådant är för pöbeln!) så jag har ätit hotellfrukost tre morgonar i rad.

Själva teaterdagarna var fantastiska, jag såg på massa bra föreläsningar och föreställningar. Främst kan jag rekommendera No Tears For Queers, som lätt är en av de bästa föreställningar jag någonsin sätt, och mycket berörande. Det bästa är att den kommer till Sundsvall någon gång till våren, och jag tycker att alla som kan bör gå och se den.

Nu blir det glögg!

Zeb Macahan

Det här skulle jag egentligen ha publicerat igår, men då ville det sig inte av någon anledning. Datorer alltså, de är ett mysterium... I alla fall så läste jag den här artikeln på LG2S och den fick mig att tänka på Jessica:

Hur många gånger varje vecka frågar man sig inte "HUR I HELVETET SKA JAG LEVA MITT LIV?!"? Samtliga LG2s-reportrar ställer sig den frågan så gott som dagligen, faktiskt, och som tur är finns det ett väldigt enkelt svar, nämligen; som Zeb Macahan.

Så vem är denne livsstilsguru som alltid vet hur man ska hantera situationer, vad som är rätt och fel, samt hur man hittar vatten i en öde öken? Här kommer lite bakgrundsfakta:

Zebulon Macahan föddes någon gång under det tidiga 1800-talet, och gjorde sig snabbt känd som The White Eagle bland indianerna. Indianerna är ju som alla känner till väldigt rättvisa, stolta och ädla, och dessa egenskaper färgade efter mycket om och men av sig även på Zeb. Det finns inte så mycket kunskap kring Zeb Macahans liv, men det i vet är HUR han väljer att leva sitt liv, nämligen efter denna lilla ramsa om hur riktiga män beter sig:

"Never quit, never lie, never apologize"

Fritt översatt till svenska betyder det ungefär; ge aldrig upp, ljug för i helvete inte, och be aldrig om ursäkt.

Zeb Macahan är vad man skulle kunna kalla en av de allra första luffarna i USA, då hans liv praktiskt taget går ut på att resa omkring och göra både det ena och andra av rätt skäl. Hans bästa vän är en häst, och hans brorson kallas för Luke Macahan, men heter egentligen Bruce Boxleitner, vilket är ett sjukt ballt namn.

Zeb Macahan levde ett vilt liv på prärien, men tog tillslut tag i sig själv; skaffa sig en fru, ett jobb och en gammal Saab. Det senare skulle han komma att ångra mycket när Saab nu har blivit uppköpt av ett ungt, hippt bilmärke, vilket gör det mycket svårt att få tag på billiga reservdelar. Detta är dock en helt annan historia.

DUMLINN

Nu gjorde jag det ändå.

DUMLINNDUMLINNDUMLINN

Hur fan ska jag kunna fokusera på idrottsuppgiften nu? HELVETE.

Hej där

Usch, ska jag eller ska jag inte? Jag vill, men borde jag?

Faaan vad jobbigt det var nu helt plötsligt då.

Vill jag egentligen? Eller försöker jag bara undvika att skriva den där jävla idrottssaken? (Det är nog åtminstone en del av sanningen, och en ganska stor anledning till att jag skriver det här blogginlägget också, haha.)

La la la la

Flight of the conchords är som lyckopiller. Nej, bättre!

Friends sing together
Friends do things together
Friends laugh together
Friends make graphs together

Friends help you when you're in danger
Friends are people who are not strangers
Friends help you shift into a new place
And tell you if you've got food on your face

Friends are the ones on who you can depend
He's my friend, he's not my friend
Friends are the ones who are there in the end
He's my friend, they're not my friends

If you trip over I'll catch your fall
If you kick my dick I won't break your balls
If you get drunk and vomit on me
I'll make sure you get home safely

If you crossed the road and a truck struck you
I'll scrape you up and reconstruct you
I'll cheer you up if you're depressed
If you get murdered I'll avenge your death
[ Flight of the Conchords Lyrics are found on www.songlyrics.com ]

Friends walk together
Pop and lock together
Me and him together
Me and Jim forever

Friends go jogging at the track
Friends borrow money, never pay you back
Friends do not let friends do crack
Friends go out and grab a snack

Friends drink beer in the sun
Unlike girlfriends they don't mind if you have more than one
Friends tell you when your fly's undone
Murray, your fly's undone

My Uncle John had a special friend
They dressed alike, his name was Ben
I've never seen two friends like them
They were very very friendly men

Friends, friends, friends...

Fridas blickar och ett nummer i fickan

Usch vad ska man göra? Tänkt att det kan vara så jobbigt att vara människa.

Nej, nu ljög jag. Det är inte jobbigt. Eller jo det är det, men det är ganska skönt att det är det, på något konstigt lite masochistiskt sätt. Hur ska man annars veta att man lever? Jag är hellre gråtfärdig och ledsnast i världen än fullständigt likgiltig, för det är i alla fall en känsla och det finns inget värre för mig än att vara tom. Då kan man ju lika gärna gå och dö på en gång.

Nu är det som tur är inte riktigt så illa, jag är inte ledsnast i världen. Jag är inte ens ledsen överhuvudtaget. Jag är stressad, orolig och paranoid, men det är okej. Det bevisar bara att jag är en människa. Jag är nog inte lika läskig och onormal som jag får för mig att folk tror att jag är. I själva verket är de likadana. Fint.


Blomma

Haha, nu är jag väldigt blommig. Tycker om? Tycker inte om?

Brahbrah

Dog lite igårkväll. Facebook konspirerar mot mig.
Dog lite imorse också, när jag vaknade från en dröm som nog var mer än lovligt inspirerad av gårdagens död (men mitt drömjag höll mitt löfte till dig Matilda, you should be proud!).

Dagen har spenderats med Emma (som är så cool för hon har träffat Calle i Idol, wöwö!), vi har kollat på Spaced, ätit sushi, druckit kaffe, lyssnat på Nick Cave och pratat om livet och sånt.

Matilda

En pistol kan vara bra att ha om man ska skjuta någon i huvudet.

Dansande övergick i komponerande av konstiga sångtexter. Just nu med temat Matilda.

Kafka

Nu läser jag Kafka på stranden av Haruki Murakami hemma, och Förvandligen av Franz Kafka på skolan. Jag är oerhört road.


Ovärt

Kommunikation kan vara något fantastiskt när det fungerar. Min hjärna kan också vara något fantastiskt när den fungerar.

Men det gör den inte.

Skitkul att lektionen jag skulle ha som skulle börja halv tre var inställd och utbytt mot en lektion som började kvart över två istället. Jaja, nu kan jag gå ner till stan och köpa stift istället. Kanske gå till biblioteket en stund.

Det blir bra.

Allt gör mindre ont sen

Allt gör mindre ont sen
Inget är värre än första gången
Tror du på det där själv,
att hjärtat lär sig av erfarenheter?

11

Elva dagar. Det klarar jag väl?

9

Nu har jag skrivit problembakgrunden (jag blev väldigt poetisk där helt plötsligt, men sånt kan vara fint), läst En kvinna utan betydelse och dessutom övat på mitt dragspel (eller nåja... pillat på det i alla fall). Duktig tjej säger hej, nu förtjänar jag banne mig en kaka. Mer än våra lärare i alla fall, jag är fruktansvärt förbittrad över det faktum att de bara lämnade nio ynka kronor. Det blev typ en krona per kaka, sjukt otacksamt. Mina havrekakor som är så goda, och dessutom ganska stora, man skulle troligtvis inte ens få en sådan för nio kronor på ett fik. Snikna snåljåpar...

Men om vi ska återgå till de bra sakerna, för de är ju trots allt fler än de dåliga vilket tyvärr är alldeles för lätt att glömma, så är jag väldigt glad på våra schyssta estetlärare som fixar att vi får gå gratis på föreställningar och konserter, som t.ex. Emil Jensen igår. Och idag fick vi dessutom ha en workshop med honom på skolan, vilket var väldigt roligt och intressant. Han är en av de där som gör livet lite bättre och världen lite vackrare.

Trött tjej säger hej

Känns värt att jag gick och la mig vid tolv, läste till klockan ett och sen låg vaken till klockan fem för att därefter läsa lite till, ligga vaken lite till och sen somna. INTE OK.

I övrigt har jag dock inget att klaga på, och det är ju alltid något. Klockan två ska jag iväg till Martins släktkalas och tills dess har jag tänkt lyssna på Ting Tings och spela Tetris, för det är ungefär så mycket aktivitet min hjärna klarar av.

Nervpirr

Igår var det 12-timmargalan på pipeline, och för en gångs skull så var jag där som besökare och inte för att jobba. Jag kan inte komma ihåg senast jag gjorde det, förutom onsdagscaféerna alltså, men det är ju en annan femma. Efter Kalleninja gick jag och Jessica till Irish och umgicks, det tyckte jag var ett fint initiativ och jag gör gärna något liknanade igen. Finare människa får man leta efter!

Just nu sitter jag och lyssnar på 3OH!3 - IMNOTYOURBOYFRIENDBABY. Vad har hänt med min musiksmak? När övergick jag från att vara den där som alltid driver med hiphopare till att faktiskt lyssnaoch tycka om den musiken. Vem vet, det är kanske ett tecken på att jag mognat så pass att jag inte känner mig tvingad att rata viss musik bara för att den tillhör en viss genre. Vad vet jag.

Men hipopkepsar är fortfarande hemskt fula.


Barnvakt

Ikväll har jag varit barnvakt för första gången i mitt liv. I det stora hela kan man väl säga att det gick bra, trots att detkändes som att jag hade noll koll på det mesta. Men någon gång måste ju vara den första, man kan inte vara expert på allt redan från början. Det gäller att kunna tackla situationerna som uppstår på bästa sätt helt enkelt. Som t.ex. när ungen fick en fulltändgt fix idé om att han skulle ut och köra radiostyrd bil (trots att det snöade för fullt och var sent på kvällen) och blev helt förtvivlad och gråtfärdig när jag sa att jag inte tyckte att det var en bra idé. Som tur var så lyckades jag distrahera honom genom att kittla honom och leka monster, tills han helt hade glömt den radiostyrda bilen.

That's not my name!

Diggar mitt nya smeknamn: Förruttnelsen.

Idag gick jag nerför backen och träffade Sebastian, en assöt liten treåring som jag sk vara barnvakt åt redan nu på torsdag faktiskt. Känns lite nervöst men bra, han var verkligen charmig och pratglad så jag tror att det kommer att gå hur bra som helst.


The worst combination

Usch. Blä. FUCK YOU.

I övrigt en trevlig helg, jobbade på pipeline i fredags, kollade på film hos Johanna igår och tog en lång och fin höstpromenad med Märtha idag.

RSS 2.0