Labecula

Tog en promenad längs minnesgatan och kollade igenom alla ungkultbilderna, både från -08 och -09. (Kan hittas på bilddagbokskontot UngkultForever, om någon nyfiken människa undrar.) Det var stor nostalgi, glädje, lycka och kanske ett gnutta vemod. (Och en gnutta galghumor när det dök upp en bild på tre personer som idag har heeelt andra relationer sinsemellan. Att det skulle bli på det viset hade nog inte någon av dem trott då.) Nu sitte rjag här och längtar efter musik, kärlek, lägereld, sovsäcksmys och nakenbad i älven.

Även en viss lust efter dreads väcktes. Jag kommer aldrig att orka spara ut mitt hår till den här längden igen, så jag kanske borde passa på? Tål att tänkas på...