The Smiths

Överväldigades av en enorm lust att lyssna på The Smiths, så nu sitter jag här och njuter av Morrisseys ljuvliga stämma.

In my life
Why do I give valuable time
To people who don't care if I live or die?

Two lovers entwined pass me by
And heaven knows I'm miserable now

Ah. Så melankoliskt. Paradoxalt nog blir jag glad av att lyssna på det, inte ledsen. Varför vet jag inte, man man kan ju spekulera i att det kanske ligger någon sorts tröst i att veta att jag inte är den enda som känt sig deppig någon gång. Plus det faktumet att det är svårt att inte bli glad av så bra musik.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0