Till en vän(?)
Jag vet inte om du läser det här (antagligen inte), men om du gör det så tycker jag att du ska be mig om ursäkt.
Du gick bakom min rygg och stack en kniv i den, och du kan tycka att jag "överreagerar" hur mycket du vill, men innerst inne så vet du att det du har gjort är fel på så många sätt att man antagligen måste tillgripa imaginära tal för att förklara det.
Allvarligt talat, hur trodde du att du att jag skulle reagera? Det hade kanske varit en annan sak om det hade gått lite längre tid emellan, om du hade pratat med mig innan, eller om du åtminstone hade kunnat visa mig så pass mycket respekt att du faktiskt hade berättat det för mig ansikte mot ansikte. Eller berättat det för mig alls. Istället får jag höra det från William, och hade han inte sagt någonting så hade jag fått reda på det genom att se det med mina egna ögon när ni valsade in på pipeline. Var det så ni hade tänkt att jag skulle få reda på det? Och trodde du sen att det skulle räcka med ett "förlåt" för att allt skulle vara okej?
Att göra en sådan här sak mot en kompis är inte acceptabelt. Det hade kanske varit en annan sak om ni hade gjort allting rätt och visat mig någon sorts respekt, men istället gör ni allting fel och du har till och med mage att bli arg på mig. Jag trodde aldrig, aldrig, aldrig att du skulle ha kunnat gjort något sånt härmot mig. Men tänkt så fel man kan ha.
Du har ingen rätt att vara arg på mig. Du har rätt att gå ner på dina bara knän och be mig att förlåta dig om du vill att vi någonsin ska kunna vara vänner igen, det är den enda rätt du har. Jag vill vara din vän, jag vill förlåta dig, men vänskap kräver tillit och jag har just förlorat allt förtroende och all respekt jag hade för dig.
Du gick bakom min rygg och stack en kniv i den, och du kan tycka att jag "överreagerar" hur mycket du vill, men innerst inne så vet du att det du har gjort är fel på så många sätt att man antagligen måste tillgripa imaginära tal för att förklara det.
Allvarligt talat, hur trodde du att du att jag skulle reagera? Det hade kanske varit en annan sak om det hade gått lite längre tid emellan, om du hade pratat med mig innan, eller om du åtminstone hade kunnat visa mig så pass mycket respekt att du faktiskt hade berättat det för mig ansikte mot ansikte. Eller berättat det för mig alls. Istället får jag höra det från William, och hade han inte sagt någonting så hade jag fått reda på det genom att se det med mina egna ögon när ni valsade in på pipeline. Var det så ni hade tänkt att jag skulle få reda på det? Och trodde du sen att det skulle räcka med ett "förlåt" för att allt skulle vara okej?
Att göra en sådan här sak mot en kompis är inte acceptabelt. Det hade kanske varit en annan sak om ni hade gjort allting rätt och visat mig någon sorts respekt, men istället gör ni allting fel och du har till och med mage att bli arg på mig. Jag trodde aldrig, aldrig, aldrig att du skulle ha kunnat gjort något sånt härmot mig. Men tänkt så fel man kan ha.
Du har ingen rätt att vara arg på mig. Du har rätt att gå ner på dina bara knän och be mig att förlåta dig om du vill att vi någonsin ska kunna vara vänner igen, det är den enda rätt du har. Jag vill vara din vän, jag vill förlåta dig, men vänskap kräver tillit och jag har just förlorat allt förtroende och all respekt jag hade för dig.
Kommentarer
Trackback
