Trick or treat
Nä, det enda vettiga är att förvänta sig att allt ska gå åt helvete. Visst känns det fortfarande förjävligt när det gör det, men man slipper i alla fall att bli förvånad. Å andra sidan kan man bli glatt överraskad om det mot all förmodan inte gör det. Hatar och älskar ovissheten. Det är en viss kittlande spänning över att inte veta vad som ska hända, om det ska hända, men det är utmattande att gå omkring och nervöst undra hela tiden.
På tal om att undra så undrar jag vad jag ska ta mig till ikväll. Halloween, det brukade vara min favorithögtid, om man nu kan kalla det en högtid. När jag var liten hade vi en importerad amerikan som förde med sig traditionen, riktig pumpa och allt. Vi hade alltid en stor halloweenfest som seriöt var årets höjdpunkt för mig. Julafton och födelsedagar i all ära, men då får man inte klä ut sig (och här kan den observante läsaren kanske ana var mitt intresse av att ikläda mig olika roller började). Senare byttes festerna hemma mot fester hemma hos kompisar, men just i år har jag inte lyckats hitta någon sysselsättning. Det kommer antagligen sluta med att jag städar mitt rum, eller något annat ungefär lika spännande.
