Från genombrott till sammanbrott

Har varit tillbaka från Uppsala i snart ett dygn nu. Helgen var mycket angenäm med elevhemsparty, julmarknad, glögg, Six Feet Under, pingviner och mycket mer, men framförallt var det trevligt att umgås med Emma. Wik var riktigt fint och jag blir mer än bara lite sugen på att gå på folkis...

För övrigt känner jag att jag måste gnälla lite på August Strindberg också. Ett Drömspel är bra på många sätt, men det är ett rent helvete att analysera. Nåja, kontentan av pjäsen är ju att livet är ett lidande, så det passar väl. Det är synd om människorna!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0