Labecula

Har trötta tankar och fin musik.

Egentligen är det mesta ganska bra egentligen.
Egentligen har jag inget att klaga på.
Egentligen borde jag tänka på barnen i Afrika och skatta mig jävligt lycklig.

Det är det väl.
Det har jag inte.
Det gör jag.

Men ändå. Det är den där ovissheten som kommer och förstör allt. I stunden känns det fantastiskt härligt underbart lyckorusigt men sen, efteråt, kommer osäkerheten.